Visste du att...

• En portion ris orsaker mer än dubbelt så stora utsläpp av klimatgaser som en portion potatis. Andra klimatbra alternativ är pasta, bulgur och matvete.
• Idag går 35-40 procent av våra matkostnader till godis, chips läsk mm. Klimatsmart är att dra ner på snasket och lägga pengarna på mer ekologiskt
• En elektrisk vattenkokare är det snabbaste och energisnålaste sättet att koka upp vatten.

/ Charlotte

På åkrarna i Sverige sprider man ut slam för att bli av med avfallet från avloppen och för att tillföra näring till marken. Studier visar att det följer med många farliga ämnen från avloppssystemen till åkern. Diskussioner kring hälsofrågor angående livsmedel som odlas på åkrarna har blivit ett hett ämne.

Slammet innehåller farliga ämnen från hela samhället, den äkade kemikaliehanteringen är en orsak till varför vi bör sluta att sprida slammet på odlingsmarken. Dagvatten kopplas fortfarande till vissa reningsverk och via det kommer ämnen från flera håll till slammet; bilism, byggnader, industriplaner, bensinstationer och flyplatser, sjukhus, tandläkare med mera. Ca en miljon ton avloppsslam bildas varje år vid de kommunala reningsverken.

Under 1980- och 90-talet spreds 20–50 procent av detta slam på åkrarna. Naturskyddsföreningens dåvarande ställningstagande mot slamspridning resulterade i att det minska det till ca 10 procent. Sedan dess har en certifiering tagits fram med gränsvärden för vad avloppsslammet som sprids får innehålla gällande farliga substanser.

Men hållbara gränsvärden är svåra att realisera. Listan på kemikalier är lång och kunskapsbristen om kemikaliers effekter och deras eventuella omvandling gör att gödsling med slam är ett orimligt stort risktagande.

Hälsan
Många av ämnena i slammet har kända negativa effekter på människors hälsa, men effekterna på det biologiska livet i stort, på mikroorganismer, växter och djur, är till största delen okända. Mest uppmärksammad idag är tungmetallen kadmium som orsakar benskörhet och njurskador och misstänks bidra till livmoders- och prostatacancer. En del av den svenska befolkningen – främst kvinnor – har idag påverkad njurfunktion på grund av högt kadmiumintag via mat som odlats på odlingsmark med höga kadmiumhalter.

Mull och näringsämnen
Ett använt argument för att sprida slam på åkermarker är att man återför nödvändiga mullbildande ämnen. Naturskyddsföreningen anser att problemet med minskade mullhalter är en följd av ensidig odling och inte en effekt utav avsaknad av slam. Med bättre växtföljder ökar mullhalten i jorden, vilket också är bra för klimatet eftersom kol då binds in i marken.

Det ökade behovet av konstgödsel kan också kopplas till den ensidiga odlingen. Istället för att tillåta slam för att lösa detta problem borde produktionen styras till en bättre balans av produktion och nyttjande av näringsämnen från befintligt stallgödsel.

Slamspridning går emot riksdagens miljökvalitetsmål eftersom spridning av slam med skadliga eller farliga kemikalier motverkar miljömålen God bebyggd miljö och Giftfri miljö.

I Europa pågår mycket utvecklingsarbete och det finns massor av kreativa idéer kring återföring av fosfor som kan göras både energi- och kostnadseffektiva, både småskaliga och storskaliga alternativ anpassade till olika förutsättningar. I Schweiz förbjöds slamspridning 2006 och i Holland sprids heller inget slam.

Källa: Naturskyddsföreningen

/ Charlotte

                                          
Det finns vissa ingredienser i vår mat som är extra dåliga för klimatet, ofta utan att vi ens tänker på det. Ett sådant ämne är palmolja.

Palmoljan utvinns från oljepalmen som främst odlas i Indonesien och Malaysia (även om även detta förekommer allt mer i Sydamerika). Försäljningen har tredubblats de senaste 30 åren och palmoljan finns i allt från margarin, glass, tvättmedel och chips till smink. Ofta är det palmolja när det i innehållsförteckningen står "vegetabilisk olja".

För att kunna få fram oljepalms plantager bränner man stora hektar med regnskog. Detta får många katastrofala följder, den rika biologiska mångfalden rubbas vilket gör att arter dör ut (bland annat orangutangen är extremt utrotningshotad pga detta) och dessutom är det minst lika dåligt att i sig att skövla regnskog. Man besprutar dessa plantager med kemiska bekämpningsmedel som rinner ut i vattendrag vilket leder till ökad rubbning av den biologiska mångfalden, förgiftning av vatten och i slutändan drabbas även människor i dessa närområden. En restprodukt i produktionen av palmolja är palmkärnexpeller, det används ofta som ingrediens i djurfoder.

Andra sociala konsekvenser är att stora multi-företag tar mark från ursprungsbefolkningen, mark som urinvånare brukat i alla år. Företagen skyr inga medel när man kan tjäna pengar på den stora industrin som finns.

Den svenska importen av palmolja kan uppskattas till ca 44 000 ton årligen. Med den genomsnittliga avkastningen i Malaysia motsvarar detta att vi svenskar "lånar" en total yta på omkring 10 200 ha. Detta kan också uttryckas så att varje svensk "lånar" 11 kvadratmeter mark i regnskogen för att tillfredsställa sin konsumtion av palmolja.

Det är rätt svårt som konsument att välja rätt, palmoljan finns verkligen i det "mesta". Men det som man kan göra är att kritisera företag genom sin konsumentmakt, välja varor där man använt annan slags olja och välja varor med ekologisk palmolja istället för den vanliga.

Det är obehagligt att just palmoljan finns i det mesta som vi äter, det skadar ju både djur, natur och människan. Dags att aktivt försöka bekämpa just denna vara, välj att gynna de som använder ekologisk palmolja i sina produkter!

Källa: WWF

Alltmer höjs rösterna för att vindkraft på land är konkurrenskraftig mot kärnkraft och redan nu i vissa fall även är billigare än kärnkraften, inom en snar framtid så kommer kostnaden för vindkraft vara lägre än för kärnkraften har man hitills sett. Exempelvis har man enligt vissa beräkningar kunnat se 46öre/kWh som en kostnad som vindkraften skulle kunna komma ner på medan man exempelvis i en av Finlands reaktorer har en kostnad på ca 90öre/kWh. En väldigt stor skillnad. En annan beräkning är att vindkraften inte kan komma ner till 46 öre/kWh utan att det kan handla om högst 69öre/kWh.

(Källa:Naturkyddsföreningen)

Det mesta är beräkningar, men man kan ändå se de många fördlarna som finns i vindkraften som jag tror man kan utveckla väldigt långt. Kan tänka mig att diskussionen tänds här på bloggen när det handlar om kärnkraft, personligen så är jag starkt, starkt emot kärnkraften då det finns många orsaker till en negativ inställning, tycker jag. Men en sak är säker, diskussioner kring vår energianvändning och de olika energiformerna kommer tas upp här de 2 närmsta veckorna!

En bra sajt som finns är Förnybar.nu som har 3 olika mål som de försöker att lobba för!

Visa ditt stöd för uppropet eller läs deras intressanta rapporter för mer kött på benen i ämnet!

Läste precis om att vissa tandkrämer innehåller ett väldigt miljöfarligt ämne. Ska jag vara ärlig har jag faktiskt aldrig reflekterat över tandkrämens miljöpåverkan. Jag läste att vissa tandkrämer, ungefär var fjärde tandkrämstub som säljs i Sverige innehåller detta ämne. Ämnet heter Triclosan. Som är oerhört miljöfarligt och kan skada vattenlevande organismer. Ämnet fungerar som bakteriedödare i kosmetiska och hygieniska produkter, och får användas om det inte överskrider 0,3% av produktens innehåll. Så dubbelkolla hemma om din tandkräm innehåller ämnet!


Källa: Naturskyddsföreningen

Bestämde mig för att surfa runt lite på hemsidorna till några av de största klädmärkerna här i Sverige för att undersöka vad företagen säger om sitt miljö och rättvise arbete.

Blev faktiskt förvånad, alla de som jag valde att undersöka (H&M, Lindex, Gina tricot, Vila, Vero moda, Monki, Weekday och Indiska) så hade alla noga skrivit om hur de försökte minska sin miljöpåverka på olika sätt och om sitt etiska ansvar. De flesta hade en "code of conduct", en uppförande kod som var krav man ställde på sina leverantörer. Man var medlemmar i olika organisationer, dessutom så kunde man verkligen hitta djupare information om man vill undersöka saker och ting vidare. Stort plus för allt detta! Flera företag deltog dessutom i projekt som handlade om att förbättra livet för fattiga barn, öka tillgången till rent vatten, osv. Kort och gott skulle man kunna säga att företagen ville visa att man tar ansvar genom sin produktion och att man gör sitt allra bästa.

Om jag ska försöka vara mer kritisk så känns det som att företagen skriver många fina ord eftersom det är bra för försäljningen. Vi konsumenter gillar när det är rättvist, och idag kräver konsumenterna mer när det gäller hållbarhet och rättvisa. Men samtidigt så har företagen ändå ett system som gör att man inte har egna fabriker (H&M har i víssa fall det) utan man beställer av leverantörer som man lägger kraven på. & det är klart att det blir problem när man ökar kraven på arbetsplatserna i länder där normen inte är värdig, för det innebär att leverantörerna såklart behöver mer pengar för rättvisa löner, bättre arbetsmiljö, kortare arbetsdagar etc. Men eftersom klädpriserna legat på ungefär samma nivå under åratal och företagen inte betalalar leverantörerna mer så blir det ju svårare att skapa mer rättvisa arbetsplatser. Man kräver mer, men betalar inte för det.

Jag känner mig splittrad efter min snabba lilla undersökning. Det är fantastiskt att så många företag tänker på miljö, krav och rättvisa. Märkerna verkar alltmer förstå deras egna viktiga roll som aktör i världspusslet idag. Men samtidigt är det lätt att gömma sig i fina ord när människor lider idag och man gång på gång kommer med rapporter som säger något helt tvärtom, att människor far illa när de syr kläder och prylar till våra välkända märken. Det finns inget stort utbud av miljövänliga kläder idag och som konsument känns det som att det inte finns mycket roligt att välja på om man vill aktivt göra ett val mot ovärdig produktion.

De tips som vi pratat om tidigare är ju second hand shopping, undvika "vanlig" bomull så mycket man kan och även att man ser över sin konsumtion. Under veckan hoppas jag på att vi kan hitta fler!


Gå in och läs på hemsidorna, man får veta mycket mer om projekt, miljö och rättvisa från just företagens sida.

Hej på er mitt i fredagskvällen!

Jag tänkte störa med lite obehaglig info om klädindustrin och främst berätta mer om just bomullen.




Lite mer grundläggande kan man säga att bomullsplantan växer i tropiska och subtropiska områden i världen, det tar 6 månader för plantan att mogna och under just den tiden växer det ut hår runt fröet. Det är den delen av bomhullsplantan som är själva bomullen. Bomullen påverkar starkt miljön och människan på många olika sätt. För det första så täcker bomullen helt ensam 40% av världens behov av textilfiber samtidigt som många mer fattiga länder är beroende av industrin (Mali 50% av exportvärdet, Pakistan 65% av exportinkomsterna). 

                                                                    Konsekvenser

När det gäller konsekvenser av bomullsodlingar i världen så kan man först och främst säga att oftast så sker odlingarna i torrare områden där man lider brist på vatten vilket kräver konstbevattning. Det trots att 1,1 miljarder människor idag saknar tillgång till rent vatten. Det behövs 25 000 liter vatten för att odla den bomull som behövs för att göra 1 t-shirt (!), vår import av bomullskläder till Sverige kräver generellt 162 000 liter vatten per person/år. Det är ofantligt mycket vatten och för många kanske det bara är siffror och statistik. Men det är obehagligt stora problem och säger en del om varför naturen tar så mycket stryk av vår konsumtionshets. Personligen får jag grav ångest av dessa siffror eftersom jag själv har en svaghet för just shopping.

Ett annat problem med bomull är att bomullen är en av de grödorna i världen där man använder mest kemiska bekämpningsmedel. Bomullsodling tar upp 2,5% av världens uppodlade jordbruksmark men man använder 25% av världens insektbekämpningsmedel. Dessutom är nästan alla bekämpningsmedel som används skadliga för människan (enligt WHO, världshälsoorganisationen). Konsekvenserna av bekämpningsmedlen är många för både närmiljön och för människan. Men konsekvernserna av dessa bekämpningsmedel när de rinner ut i vattendrag är rubbande av biologiska mångfalden då djur och växtliv dör ut samtidigt som det lilla vatten som finns blir obrukbart.

Anledningen till att man besprutar bomull så pass mycket är för att det finns en skadeinsekt som heter bomhullsvirvel som är ett stort problem för odlare då deras larver bokstavligen äter upp bomullen på växten. När man senare har börjat använda tuffa, giftiga bekämpningsmedel har problemet minskat men konsekvernserna av bekämpningsmedlen kvarstår och är inte bra någonstans.

En annan oroande sak när det gäller just bomull är också att mycket av den bomull som idag odlas är genmodifierad. Idag så är det väldigt oklart vad för konsekvernser gmo kan ge för miljön och för människan och det finns väldigt få exempel på miljövinsterna.

                                                                         Att tänka på

Det man kan göra som enskild individ är att tänka på vad man köper för slags bomull då ekologisk bomull är mycket bättre för klimatet, tänka på vad för material det är i kläderna man köper eller främst tänka på sin konsumtion av kläder och hur man shoppar. Behöver du verkligen alla de plagg som du köper? Man kan också tänka på att köpa kläder som garanterar att plagget i fråga är gjord av ekologisk bomull eller handla second hand då återanvändning är klimatsmart och inte sliter på miljön.

Men i stort måste man göra om systemet, idag finns det inte ett tillräckligt stort utbud av miljövänliga kläder vilket är dåligt och gör det svårare för konsumenten. Det är idag svårt att se hela kedjan från bomhullsodlingen till tröjan på H&M. Något man skulle kunna göra är att man utvecklar anpassat jordbruk där målet är minsta möjliga miljöpåverkan men med fortsatt avkastning och bästa sociala förhållande för odlaren.

Jag tycker att det är viktigt att kunskap om detta sprids, för många vet inte om bomullens konsekvenser som är skrämmande på alla sätt. Vill man läsa mer har wwf (världsnaturfonden) gjort en intressant rapport om detta.

All fakta kommer från WWF.