Läste nyss en väldigt upprörande artikel om blekningen av jeans.

I vissa industrier när man bleker jeans använder man sig av så starka ämnen så människorna som handskas med medlem långsamt kvävs. Metoden man använder kallas sandblästning, som gör att arbetarna utsätts för damm och ofta jobbar de under bristfälliga arbetsförhållanden. De drabbas av lungsjukdomen silikos eller stendamslunga som det också kallas. I Turkiet rapporterar man att sandblästningen hittils har skördat 50 människoliv och ytterligare 5000 har fått skador för livet. I Tukrkiet har man nu förbjudet metoden, men den används fortfarande i exempelvis Kina och Bangladesh.

Efter att Fairtrade center gjort denna undersökning var det vissa företag som tog ställning och slutade att använda metoden. Några exempel är: 

• H&M
• Inditex (Zara och Massimo Dutti)
• Fabrick Skandinavien
• Gina Tricot
• Åhlens
• Tiger of Sweden
• Whyred
• Varnergruppen

Källa: miljoaktuellt.se

Kossor är fina djur men inte den mest hållbara maten som finns, vi måste sluta äta så mycket nötkött och även prata mer om den moraliska delen i att äta ett annat djur, är det rätt?

Sitter och unnar mig själv den fina chokladen som jag faktiskt får och kan äta, som jag fick av Charlotte i fredags! Något som vi däremot inte kan äta alls för tillfället är kött, inte enbart för att vi ogillar sätttet som djur hanteras i köttindustrin idag utan för att kött är en miljöbov som står för hela 18% av människans totala klimatpåverkan. Det är extremt mycket, till och med mer än våra utsläpp från transportsektorn i världen. Konstigt nog så uppmärksammar man idag bilarna men inte alls biffen, trots faktum.

Boskapssektorn idag står för en av de allra största bidragen till antropogen (av människor orsakad) klimatuppvärmning. Men samtidigt så är det de små boskapsuppfödarna som hårdast kommer att drabbas av klimatförändringar. Samtidigt så står boskapsuppfödningen även för 9% av världens totala koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen kommer av avskogning (brännande och avverkande av skog, ofta regnskog) för att man ökar betesmark för djuren och för att man vill ha odlingsmark för djurfoder. Dessutom är jordbruket beroende av fossila bränslen för transporter, maskiner och främst för framställning av kemiskt konstgödsel till just odlingen av djurfoder.

Köttindustrin står dessutom för 35-40 av världens totala utsläpp av metangas. Vilken innebär att det är nötköttet som är den allra största boven när det gäller kött. Det går åt ca 16 gånger mer fossila bränslen för att producera en viss mängd kalorier nötkött i jämförelse med grönsaker och spannmål. Man har räknat ut att hanteringen av 1 kg biff/nötkött motsvarar 19 kg koldioxid, 1 kg griskött= 4, 25kg koldioxid och 1 kg potatis= 280gram koldioxid. Riktigt stor skillnad med andra ord!

Som om det inte skulle vara nog så står köttindustrin för 8 procent av världens totala vattenanvändning. Vattnet används till 7 procent av dessa 8 till bevattning och odling av boskapsfoder. Vattnet som blir fyllt av bekämpningsmedel, antibiotika och tungmetaller som rinner ut i floder och i hav. Djurspillning och handelsgödsel rinner också ut i hav och sjöar och bidrar till övergödning. Övergödning som i sin tur leder till att syrebristen i haven ökar och därmed så dör havsbotten, fiskar och andra havsorganismer. Det är bara en av alla konsekvenser av övergödningen som idag är ett stort problem i bland annat Östersjön.

Man har också räknat på och jämfört hur mycket vatten det krävs för olika mat och kött. 1 kg nötkött=13000-16000 liter vatten, 1 kg griskött= 6000 liter vatten, 1kg vete=1000-2000 liter vatten, 1 kg potatis=160 liter vatten.

Också där kan man se hur nötköttet utmärker sig negativt, och man kan ju tänka sig de negativa konsekvenserna för alla de människor som idag inte har tillgång till rent vatten samtidigt som befolkningen på jorden ökar och köttindustrin inte direkt minskar sin klimatpåverkan eftersom vi överkonsumerar kött i i-länderna.

Idag överkonsumerar vi kött i Sverige till den grad att vi blir sjuka, men det är svårt att förorda en helvegetarisk kost för alla utan det som vi måste göra, varje individ. Är att titta på sig själv och sin kost, det är inte hälsosamt och hållbart att faktiskt äta kött varje dag. Att äta mer grönsaker skulle generellt göra svenska folket och världen mycket friskare. Det handlar om att faktiskt hitta ett bra mellanting. Kött någon dag i veckan men inte varje dag!

Vi har själva valt att äta vegetariskt under våra kostveckor nu av den enkla anledningen att vi ska leva miljövänligt. Kött är inte miljövänligt. Men ett tips för dig som väljer kött är att se till att köpa kött som är KRAV-märkt eller från en gård i närheten. Då vet du att djuren har haft det bra, inte har ätit sådant som är dåligt för miljön och för dig och dessutom att maten inte har transporterats en lång väg.

All den statistik som jag räknar upp kommer från en rapport (livestocks's long shadow) som FAO, FN:s livsmedels och jordbruksorgan har gjort. FAO jobbar för att minska hungern i världen. Rapporten är obehaglig men sann och en säker källa. Ni kan ta del av den HÄR.

Du står i butiken och du velar, ska du betala lite extra för den där krav och rättvisemärkta chokladbiten? Gör det verkligen sådan stor skillnad om just du köper en annan, bättre chokladbit? Och i slutändan så blir det den där billigare chokladen som du alltid köpet till fredagsmyset. Då vet du ju vad du får..

Och vad betyder alla miljömärkningar egentligen? Hur ska man veta om det gör skillnad att handla hållbart?

Vi valde att lite kort undersöka de vanligaste miljömärkningarna, just eftersom de för många enbart är en symbol på en produkt! Egentligen handlar det om mycket mer.

Först och främst så betyder en miljömärkning på en produkt att den uppfyller vissa miljökrav och belastar miljön mindre än de produkter som inte är miljömärkta. Men det behöver inte betyda att varan är BRA för miljön.



KRAV (kontrollföreningen för ekologisk odling) är en märkning för främst mat och textil. Syftet är att maten ska vara odlat på ett sådant skonsamt sätt som möjligt för miljön och djuren. Odlingen ska ske utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, hårda krav ställs på djurhållningen och inga GMO (genmodifierade organismer) förekommer i produktionen.


Miljömärkt/Svanen är en nordisk märkning av Nordiska ministerrådet, alltså nordens officiella miljömärkning. Arbetet har styrts av SIS miljömärkning och arbetar genom regering och riksdag. Svanen märkningen finns i ca 65 olika slags produkt grupper, både varor och tjänster, exempelvis finns det svanenmärkta hotell. Märkningen innebär att varan har blivit granskad under hela livscykeln från produktion till avfall.


Bra miljöval är naturskyddsföreningens egna märkning, kraven är hårda och de skärps ofta för att skapa en utveckling där varor succesivt blir mindre belastning för miljön.


Eu Ecolabel är Europas miljömärkning, i Sverige idag finns den än bara på textilier, målafärg och lampor och SIS miljömärkning leder arbetet. Man granskar på EU nivå varors livscykel.


EU-ekologiskt livsmedel har inte lika hårda krav som just KRAV-märkningen, men det innebär att kemiska bekämpningsmedel och GMO inte får användas i produktionen.  



MSC - marine stewardship council är en global oberoende märkning som vill uppmärksamma och lösa den extrema överfiskningen. Märkningen garanterar att produkten kommer från ett valskött fiske som inte bidragit till miljöproblem som just överfiskning i våra hav.


Rainforrest Alliance finns på många produkter idag och innebär att varan under sin odling eller produktion inte har något med GMO att göra, man vill bevara den biologiska mångfalden och måste ha en utarbetat plan som plantage/företag, man får inte ha anställda under 15 år etc. Märkningen har kritiserats för att ha alltför låga krav.

Det finns även många märkningar som är bra men inte ska förväxlas som miljömärkning. Ett bra exempel är då:


Fairtrade, rättvisemärkt är en märkning som innebär att de som varit med och producerat/odlat varan har fått en rimlig lön. Enligt faitrade.se så kan man definera Faitrade såhär:

Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor

Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet

Barnarbete och diskriminering motverkas

Demokratin och organisationsrätten främjas

Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

Källor: Naturskyddsforeningen.se & faitrade.se

Jag och Linnéa hade en diskussion häromdagen som handlade om vilka varor som det är okej för oss att köpa. Ska vi köpa krav-bananer och krav-the eller ska vi avstå? Vi kom fram till att vi ska avstå, även om det är bra alternativ med krav så vill vi satsa på att köpa så närproducerad mat som möjligt. Här kommer en liten upplysning om bananer, eftersom det är svenskarnas favoritfrukt.

Vi svenskar äter mest bananer i världen bland de länder som inte själva kan odla bananer. Vi äter cirka 20 kilo per person och år, ynka 3,5% av av dessa är krav-märkta och knappt 1% rättvisemärkta. Alltså är de flesta bananerna besprutade med bekämpningsmedel, på en hektar bananodling (ca 2 fotbollsplaner) sprids det varje år ungefär 50 kg bekämpningsmedel. Gift läcker ut i mindre vattendrag och floder och hamnar till sist i havet och korallreven. Fiskar och sjökor förgiftas och riskerar i värsta fall att dö.

Hur man handskas med bekämpningsmedlen sker inte heller på ett miljövänligt sätt. På grund av hettan i de tropiska länderna är det svårt att använda heltäckande skyddskläder, därför händer ofta olyckor. Daglig kontakt med gifterna leder i längden till nervskador och hudproblem. Kemikalierna som sprids i odlingarna finns även i bananodlarnas bostäder och byggnader runt omkring som till exempel skolor.

Om antalet sålda krav-bananer i Sverige skulle fördubblas så skulle vi slippa att 20 ton bekämpningsmedel spreds på plantagena. Därmed skulle bananodlarna, djuren och naturen runtomkring må avsevärt mycket bättre. Väljer du dessutom en rättvisemärkt banan kan du vara säker på att odlaren har fått tillräckligt betalt.

Faktan kommer från naturskyddsföreningen och Nanny-Maja Anderbracks bok "Vem fan bryr sig?"